Långt där borta talar någon
Treåringen är snart fyra. Allt vill han bestämma. Allt vill han göra själv. Ingenting går honom förbi. NEJ är ordet för dagen. Ingenting får gå oprövat förbi, även om det sker till priset av spill, krascher, söndriga saker och kaos. Ja, pappa måste låta pojken pröva trots att tålamodet ibland skrattar pappa i ansiktet och flyr sin kos. Det är bara att bita ihop när glasen dinglar fulla med juice på bordskanten och havregrynen sprids över parketten.Så pappa brukar försöka tänka på hur irriterande det var när vuxna alltid tog över sådant de inte trodde att han skulle klara och han inte fick göra sina egna misstag. Eller när de vuxna alltid var oroliga för att saker och ting skulle gå sönder. Eller när alltför starka glädje- och rolighetsyttringar bemöttes med suckar och tillsägelser om att vara lugn. Det är så det förflutna talar till en. Man kan märka att man håller på att bli som sin egen farsa. Tur att det finns en pappagud som säger åt honom på skarpen: skärp dig, pappa! Låt dina grabbar försöka! Tyvärr ser nog inte den där guden allt. Men det räcker förhoppningsvis när någon långt där borta talar om ordning och reda och att små barn ska veta sin plats.
posted by Pappa funderar @ 10:37 AM
2 Comments:
Jag brukar trösta mig med att när man förstår att man har varit en trångsynt trist typ, kan man alltid be om ursäkt och göra anorlunda och förhoppningsvis lite bättre.
Visst gör man sådana där saker! Förstör glädjen, Gjorde dte i går.
Som bless säger, man får säga förlåt och jobba på sig själv!
Post a Comment
<< Home